N'okwu a, 'egwu' bụ
'Egwu' bụ mkpụrụokwu n'asụsụ Igbo, ya bụ okwu zuru ezu nke pụtara ụjọ ma ọ bụ egwu. Ọ bụghị mkpụrụ okwu (syllable), mkpụrụedemede (letter), ma ọ bụ mkpụrụasụsụ (phoneme), kama ọ bụ okwu nkwụ.
'Ebe ọkụ si na-ere ọkụ' bụ ilu nke na-egosi (Nhọrọ ihe ọ pụtara)
Ilu a 'Ebe ọkụ si na-ere ọkụ' na-egosi mmalite nsogbu, n'ihi na ebe nsogbu malitere (ebe ọkụ si bia) ka ọ na-adị njọ karịa n'ebe ọzọ. Ọ na-ekpebi na nsogbu na-amalite n'ebe ọ malitere.
N'akụkọ 'Nne Na Nwa', ihe kpatara nne ahụ nwụrụ bụ (Nhọrọ ihe kpatara)
N'akụkọ 'Nne Na Nwa', nne ahụ nwụrụ n'ihi ọrịa na-akpa ya, nke na-egosi mkpa ịlekọta ahụ na ịhụ anya n'ahụike n'ime ezinụlọ. Ọ bụghị egbe, mmanya ma ọ bụ ego.
'N'elu ugwu' nwere mkpụrụ okwu (Gụọ mkpụrụ okwu)
'N'elu ugwu' nwere ise mkpụrụ okwu: n' (1), e (2), lu (3), u (4), gwu (5). N'asụsụ Igbo, a na-agụ mkpụrụ okwu site n'ịkọwa ụda ọ bụla n'okwu ahụ.
Nke bụ omụmautụ nkebiokwu n'ime ndị a? (Nhọrọ nkebiokwu)
'Mgbe mmiri zọchara' bụ omụmautụ nkebiokwu (adverbial phrase) nke na-ekwu banyere oge, n'ihi na ọ na-egosi mgbe ihe ga-eme. Ndị ọzọ bụ adverbials nke ebe, ma nke a bụ ihe atụ pụrụ iche nke oge.
'Ọrụ' bụ akụkọ ihe (Nhọrọ isiokwu akụkọ)
'Ọrụ' bụ akụkọ ihe na-akọ banyere ọrụ ugbo, nke na-egosi ihe ndị ọrụ ugbo na-eme na nsogbu ha. Ọ bụ isiokwu nke ọrụ ugbo n'omenala Igbo.
N'ahịrịokwu 'Onye na-egwu egwu na-enwe obi ụtọ', 'na-egwu' bụ (Kọwaa ụdị)
'Na-egwu' bụ ngwaa (verb) n'ahịrịokwu ahụ, n'ihi na ọ na-egosi ihe na-eme (action of playing music). Ọ bụghị nnochimpe (adjective), nkpụrụ (noun) ma ọ bụ mbuuzo (adverb).
Mkpoputa 'nw' pụtara (Nhọrọ mkpụrụ)
Mkpoputa 'nw' pụtara mkpụrụnaụda (nasal low tone syllable) n'ụtọasụsụ Igbo, nke na-egosi mkpụrụ okwu nwere ụda na-ụda na ụda dị ala. Ọ bụ ụdị mkpụrụ pụrụ iche n'asụsụ.
'Chi ya na-ekwe ka ọ kwee' bụ (Kọwaa ụdị okwu a)
'Chi ya na-ekwe ka ọ kwee' bụ ilu (proverb), nke na-egosi na chi mmadụ (personal god) na-ekwe ka ọ mebie ma ọ chọrọ. Ọ bụghị asụsụ (idiom), akụkọ ifo (folktale) ma ọ bụ abụ (poem).
Nke bụ oke 'egbe' na ndị a? (Nhọrọ oke)
Oke 'egbe' (big gun) bụ egbeada, nke pụtara nnukwu egbe ma ọ bụ ụdị egbe buru ibu. Ndị ọzọ abụghị oke kpatara.
I play football after school. (Sahịa ahịrịokwu a n'asụsụ Igbo)
Ntụgharị ziri ezi nke 'I play football after school' bụ 'M na-egwu bọọlụ mgbe m pụchara ụlọ akwụkwọ', n'ihi na 'after school' pụtara 'mgbe m pụchara ụlọ akwụkwọ'. Ndị ọzọ na-ekwu banyere oge ndị ọzọ.
Her dress is red. (Sahịa ahịrịokwu a n'asụsụ Igbo)
'Her dress is red' ntụgharịrị 'Uwe ya na-acha ọbara ọhụrụ', ebe 'red' pụtara 'ọbara ọhụrụ' n'asụsụ Igbo. Ndị ọzọ na-ekwu banyere agba ndị ọzọ: oji (black), akwụkwọ nri (green), ọcha (white).
The rain is falling heavily. (Sahịa ahịrịokwu a n'asụsụ Igbo)
Ntụgharị ziri ezi nke 'The rain is falling heavily' bụ 'Mmiri ozuzo na-ada oké ike', n'ihi na 'falling heavily' pụtara 'na-ada oké ike'. Ndị ọzọ abụghị ntụgharị kwuru.
Where there's a will, there's a way. (Sahịa ilu a n'asụsụ Igbo)
Ilu bekee 'Where there's a will, there's a way' ntụgharịrị n'asụsụ Igbo dị ka 'Ebe enwere ebi, ebe ahụ ka ụzọ dị', n'ihi na 'will' (determination) pụtara 'ebi' ma ọ bụ 'obi'. Ọ na-egosi na ebe enwere mkpụrụ ndụ, ụzọ ga-adị.
N'akụkọ 'Ụzọ Na Ndụ', ihe kachasị mkpa n'ime akụkọ ahụ bụ (Nhọrọ isiokwu)
N'akụkọ 'Ụzọ Na Ndụ', ihe kachasị mkpa bụ ndụ, n'ihi na akụkọ ahụ na-egosi na ndụ dị mkpa karịa ụzọ ma ọ bụ ihe ndị ọzọ dị ka ego na nri.
Akụkọ akụkọ ifo na-enwekarị (Nhọrọ ihe a na-ahụkarị)
Akụkọ ifo (folktales) na-enwekarị akara aka (moral lessons), nke na-ekpebi nkọwa ma ọ bụ ihe mmadụ ga-amụta site na akụkọ ahụ. Ndị ọzọ abụghị ihe a na-ahụkarị.
'Ọ bụrụ na ị chọrọ ịhụ anwụ, gaa n'ehihie' bụ (Kọwaa ụdị okwu a)
'Ọ bụrụ na ị chọrọ ịhụ anwụ, gaa n'ehihie' bụ ilu (proverb), nke na-egosi na ihe pụtara ìhè (anwụ) na-adị n'ehihie, ma ọ pụrụ iche na-adị n'ebe ọ pụtara ìhè.
N'abụ 'Egwu Na Omenala', isiokwu bụ (Nhọrọ isiokwu)
N'abụ 'Egwu Na Omenala', isiokwu bụ egwu, n'ihi na abụ ahụ na-ekwu banyere mkpa egwu n'omenala Igbo, ọ bụ isiokwu nke egwu.
Ejije odinala Igbo na-enwekarị (Nhọrọ ihe dị mkpa)
Ejije odinala Igbo na-enwekarị egwu (music and dance), n'ihi na egwu na-eme ka emume dị mma ma na-ekpọkọta ndị mmadụ. Ọ bụ ihe dị mkpa karịa akwụkwọ, ụlọ akwụkwọ ma ọ bụ ego.
Onye na-egwu egwu n'ejije bụ (Nhọrọ onye ọrụ)
Onye na-egwu egwu n'ejije bụ onye egwu (musician), n'ihi na ọ bụ onye na-egwu egwu na emume. Ndị ọzọ abụghị ndị na-egwu egwu.
N'omenala Igbo, ihe a na-eme mgbe di na nwunye lụrụ bụ (Nhọrọ emume)
N'omenala Igbo, mgbe di na nwunye lụrụ, a na-eme ịkpọ aha (naming ceremony) maka nwa ha, nke bụ emume dị mkpa. Ọ bụghị ịlụ di, ịsa ahụ ma ọ bụ ịgụ akwụkwọ.
'Ọ bụrụ na mmadụ na-agba egwu, ọ na-enwe obi ụtọ' bụ (Kọwaa ụdị)
'Ọ bụrụ na mmadụ na-agba egwu, ọ na-enwe obi ụtọ' bụ ilu (proverb), nke na-egosi uru egwu na-ewetara mmadụ obi ụtọ. Ọ bụghị asụsụ, akụkọ ifo ma ọ bụ abụ.
N'akụkọ 'Nri Na Ndụ', ihe kpatara nri ahụ nwụrụ bụ (Nhọrọ ihe kpatara)
N'akụkọ 'Nri Na Ndụ', nri ahụ (character) nwụrụ n'ihi ọrịa, nke na-egosi mkpa nri mma na ahụike. Ọ bụghị egbe, mmanya ma ọ bụ ego.
Otu n'ime ndị na-egwu egwu bụ (Nhọrọ onye ọrụ)
Otu n'ime ndị na-egwu egwu bụ nne (mother), n'ihi na nne na-egwu egwu n'ụlọ ma ọ bụ emume ezinụlọ. Ọ pụrụ iche n'omenala Igbo.
N'ụtọasụsụ Igbo, 'a' na-abụ (Kọwaa ụdị mkpụrụ)
N'ụtọasụsụ Igbo, 'a' na-abụ nno (vowel), n'ihi na ọ bụ otu n'ime ụda olu (vowels) n'asụsụ. Ọ bụghị ngwaa (verb), nke (article) ma ọ bụ nna (noun).
'Ọ bụrụ na ụzọ mara mma, gaa ụzọ abụọ' bụ (Kọwaa ụdị)
'Ọ bụrụ na ụzọ mara mma, gaa ụzọ abụọ' bụ ilu (proverb), nke na-egosi na mgbe enwere ụzọ abụọ, họrọ nke mma. Ọ na-ekpebi nhọrọ ụzọ.
Ada na-agụ akwụkwọ. 'Na-agụ' bụ (Kọwaa ụdị)
'Na-agụ' bụ ngwaa (verb) n'ahịrịokwu 'Ada na-agụ akwụkwọ', n'ihi na ọ na-egosi ihe Ada na-eme (reading). Ọ bụghị nnochimpe, nkpụrụ ma ọ bụ mbuuzo.
Mkpoputa 'nd' pụtara (Nhọrọ mkpụrụ)
Mkpoputa 'nd' pụtara mkpụrụsụda (high-low tone syllable) n'ụtọasụsụ Igbo, nke na-egosi mkpụrụ okwu nwere ụda elu na ụda dị ala. Ọ bụ ụdị mkpụrụ pụrụ iche.
'Onye na-egwu egwu na-enwe obi ụtọ' bụ (Kọwaa ụdị)
'Onye na-egwu egwu na-enwe obi ụtọ' bụ ilu (proverb), nke na-egosi na onye na-egwu egwu na-enwe obi ụtọ site na egwu. Ọ bụghị asụsụ, akụkọ ifo ma ọ bụ abụ.
Nke bụ oke 'ọrụ' na ndị a? (Nhọrọ oke)
Oke 'ọrụ' (big work) bụ ọrụada, nke pụtara nnukwu ọrụ ma ọ bụ ọrụ buru ibu. Ndị ọzọ abụghị oke kpatara.
The cat is drinking water. (Sahịa ahịrịokwu a n'asụsụ Igbo)
Ntụgharị ziri ezi nke 'The cat is drinking water' bụ 'Pusi na-aṅụ mmiri', n'ihi na 'drinking' pụtara 'na-aṅụ' ma 'cat' bụ 'pusi'. Ndị ọzọ na-eji ngwaa ndị ọzọ.
Children love to dance. (Sahịa ahịrịokwu a n'asụsụ Igbo)
'Children love to dance' ntụgharịrị 'Ụmụaka hụrụ ịgba egwu n'anya', n'ihi na 'love' pụtara 'hụrụ n'anya'. Ndị ọzọ abụghị ntụgharị kwuru.
He reads newspapers daily. (Sahịa ahịrịokwu a n'asụsụ Igbo)
Ntụgharị ziri ezi nke 'He reads newspapers daily' bụ 'Ọ na-agụ akwụkwọ akụkọ kwa ụbọchị', n'ihi na 'daily' pụtara 'kwa ụbọchị'. Ndị ọzọ na-ekwu banyere oge ma ọ bụ ọnụ ọgụgụ ndị ọzọ.
Actions speak louder than words. (Sahịa ilu a n'asụsụ Igbo)
Ilu bekee 'Actions speak louder than words' ntụgharịrị 'Omume karịa okwu' n'asụsụ Igbo, n'ihi na ọ na-egosi na omume na-ekwu karịa okwu. Ọ bụ ilu ziri ezi.
N'akụkọ 'Akwụkwọ Na Ndụ', ihe kachasị mkpa bụ (Nhọrọ isiokwu)
N'akụkọ 'Akwụkwọ Na Ndụ', ihe kachasị mkpa bụ akwụkwọ, n'ihi na akụkọ ahụ na-egosi mkpa akwụkwọ (education) n'ime ndụ mmadụ.
Akụkọ ifo na-enwekarị (Nhọrọ ụdị akụkọ)
Akụkọ ifo na-enwekarị akara aka (moral), n'ihi na ha na-ekpebi nkọwa ma ọ bụ ihe mmadụ ga-amụta. Ndị ọzọ abụghị ihe a na-ahụkarị n'akụkọ ifo.
'Ọ bụrụ na ị chọrọ ịhụ mmiri ozuzo, gaa n'igwe ojii' bụ (Kọwaa ụdị)
'Ọ bụrụ na ị chọrọ ịhụ mmiri ozuzo, gaa n'igwe ojii' bụ ilu (proverb), nke na-egosi na mmiri ozuzo na-abịa site n'igwe ojii. Ọ na-ekpebi mmalite nsogbu ma ọ bụ ihe pụtara.
N'abụ 'Nri Na Omenala', isiokwu bụ (Nhọrọ isiokwu)
N'abụ 'Nri Na Omenala', isiokwu bụ nri, n'ihi na abụ ahụ na-ekwu banyere mkpa nri n'omenala Igbo, ọ bụ isiokwu nke nri.
Ejije odinala na-enwekarị (Nhọrọ ihe dị mkpa)
Ejije odinala na-enwekarị egwu (music), n'ihi na egwu na-ekpọkọta ndị mmadụ na emume. Ọ bụ ihe dị mkpa karịa ndị ọzọ.
Onye na-ekwu abụ n'ejije bụ (Nhọrọ onye ọrụ)
Onye na-ekwu abụ n'ejije bụ onye abụ (singer), n'ihi na ọ bụ onye na-ekwu abụ na emume. Ndị ọzọ abụghị ndị na-ekwu abụ.
Now practice in exam mode
You've studied the answers — now test yourself under real exam conditions with the timer running.
Start WAEC Igbo 2021 Quiz